Europas största samhällsbyggande
geting är vår
Smålands landskapsinsekt är bålgetingen. Den är den största landskapsbyggande getingen i Europa. Bålgetingens storlek varierar en del. Drottningen är mellan 25-35 millimeter medan de övriga bålgetingarna är något mindre, arbetarna 18-24 millimeter och hanarna 21-28 millimeter. Benen är klädda av klor och de har även kraftiga käkar. Arbetarna samt honorna har gadd som de till skillnad från många andra getingar inte kan tappa när den används. Kroppen går i färgerna gul, rödbrun samt mörkbrun. Färgteckningen skiljer en del beroende på var getingen bor.
Bålgetingen kommer från början ifrån Eurasien, vilket var de två världsdelarna Europa och Asien när de satt ihop. Genom människan har bålgetingen fått en oavsiktlig spridning och finns nu i fler världsdelar som t.ex. USA sedan 1940-talet. Den är en rovinsekt och äter därför bland annat andra getingar och leddjur men äter även träsav samt fruktsaft. De dödar även humlor och bin för att äta deras honung och larver. För att åstadkomma detta använder sig bålgetingen av gadden och eftersom de inte förlorar den kan de återupprepade gånger använda den tills bytet har dött. De jagar även i skymning eftersom deras mörkerseende är väldigt bra.
Deras bon byggs av nedtuggade träfiber som båldrottningen blandar med sitt saliv och de kan bli stora som ett människohuvud. Om samhället växer sig väldigt stort snabbt med upp till 400 individer, kan ett ytterligare samhälle byggas upp i närheten. Bålgetingen blir som mest aggressivt i närheten av sitt bo samt om bot blir stört. Oftast är ändå bålgetingen en förhållandevis lugn geting som väldigt sällan attackerar människan. Sticket inte mycket värre än en vanlig getings, utan det som är speciellt med dem är att de oftast sticker flera gånger då de inte förlorar gadden. Drottningen övervintrar och sedan bygger hon ett nytt bo varje år. Efter att första kullen av arbetsgetingar kläckts, som är sterila honor, ägnar sig drottningen helt åt sin äggläggning.
Artikelförfattare: Sofie Larsson